Den 18 oktober besökte Miljönätverket Motala för att få lyssna till Göta kanalbolagets VD Roger Altsäter. Vid besöker deltog flera miljönätverksmedlemmar samt hela klassen från Platengymnasiet som i mars nästa år kommer dela ut Motalas miljöpris.
Göta kanalbolaget, som ägs av svenska staten, jobbar strukturerat med hållbarhetsfrågor. Bolagets vision är: Att med hållbarhet och vårt historiska arv i centrum bli Sveriges mest attraktiva upplevelseområde. Företaget tar årligen fram en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Man har även tre ledord som man implementerar i organisationen genom bland annat workshops: Mod, Omtanke och Hållbarhet.
Göta kanal är Sveriges största logistikprojekt genom tiderna. 58 000 soldater byggde kanalen och med dom följde även deras familjer. I dagens värde motsvarar kostnaden för projektet 16 miljarder kronor. Byggnationen påbörjades år 1810 av Baltzar von Platen, och till sin hjälp hade han Thomas Telford, en av Europas främsta kanalbyggare. Kanalen bygger på det naturliga vattenflödet och dess utformning stakades ut av de två männen under 20 dagar då man korsade Sverige till häst. Projektet var till viss del en försvarsmur mot angripare söderifrån och man anpassade till exempel slussarnas storlek så att fiendefartyg inte skulle få plats mellan slussportarna om dom tog sig in i kanalen. Göta kanal 2.0 som pågår nu är det största renoveringsprojektet i Göta kanals historia. 5 års renovering mellan 2016–2020 för ett värde om minst 500 miljoner.
Under årens gång har man insett att den gamla byggnadstekniken står sig bäst. Bland annat har man testat fem olika typer av slussportar men originalet vinner och man använder fortfarande samma gjutformar som togs fram från början. Kanalen består av 58 slussar som också är belysta. Under de senare åren har man bytt ut belysningen till LED-belysning vilket minskat energibehovet med 65 %. Belysningen är även programmerad att gå ner till nattbelysning när ljuset inte behöver vara fullt så starkt.
När kanalen byggdes förlänades Kanalbolaget med 3800 ha egen skog i Tiveden. Där växer de träd som ska användas till att påla kanalbankerna. Skogen är certifierat enligt PEFC och FSC. Det tar 120 år för träden att få rätt dimension. Man har jämfört traditionell trädpålning med pålar av cement. En trädpåle i syrefattig miljö håller för evigt och har betydligt lägre energiavtryck om man jämför med materialet cement.
Man återplanterar även träd i alléerna längs kanalen. De består av 10 000 träd och man planterar årligen minst 50 nya träd. Dessa anlades inte för att de är vackra utan för att de fyllde flera praktiska funktioner t.ex. för att stabilisera kanalbanken, bryta vindar samt skydda oxarna som drog båtarna från sol. Idag kan man bli trädfadder till ett träd längs kanalen.
Det finns många exempel på hållbarhetsprojekt som pågår. T.ex. så inventerar man tillflöden vad gäller kanalen och inlopp, man ställer krav på nybyggnationer längs kanalen samt förbättrar avloppen på de egna fastigheterna, vilka är 400 stycken. I de 21 stycken gästhamnarna så finns toatömning för båtar och husbilar. De egna husen ska även energieffektiviseras och man utreder om man kan använda återvunnet material i det nya besökscentrumet. Oljebaserad hydraulik fasas ut och som fyllnadsmassor används ett miljövänligt material, Skumglas som består av återvunnet returglas.
Längs kanalen finns flera områden som är skyddade enligt Natura 2000 och Biotop. Företaget äger 300 får som betar för att återställa igenvuxen mark. Eftersom fåren förökar sig så genererar dom årligen även en liten intäkt till företaget.